-“Kalori in = kalori ut” – sade den som snubblade vilse i näringsläran- insättningspunkt i slutet
“Kalori in = kalori ut” – sade den som snubblade vilse i näringsläran-
Vilsnare än en blind på spark i Sahara – utan skugga, karta eller vattenflaska.
För i verkligheten har kalorier olika yrken, löner, fackförbund och OB-tillägg.
Och kroppen? Den skiter i matte.
Den agerar med hormondriven dramatik på högsta biokemiska nivå.
⸻
Det finns stigar – och så finns det villospår, återvändsgränder och dietistledda åsnekaravaner rakt ned i näringspsykosens kvicksand.
Att påstå att en kalori är lik en annan är som att hävda att en blind inte skulle hitta i sitt eget hem – eller i sin egen ficka.
Men nu tar vi fram den vita käppen, säger “före” till ledarhunden, och trampar upp en ny vetenskaplig stig genom termodynamik, tarmflora och ATP-produktion.
För sanningen är: blindheten är inte problemet.
Det är vilseledningen som är det.
Vi ser klarare än någonsin.
Och det börjar med att begrava myten om att “en kalori är en kalori”.
⸻
Vedklabbsanalogin: Kalorier är inte likadana – de brinner olika
Tänk dig att du ska elda i en gammal vedkamin.
Du har en hög med bokved – tät, torr, varm som helvetet på julafton.
Bredvid ligger granris – fnösktorrt, går upp i rök innan du hinner svära.
Sen får du in ett par blöta björkklabbar som pyser, fräser och dränker allt i rök utan värme.
Alla dessa vedbitar har “energi” – men om du tror att de fungerar likadant i kaminen så får du snart frysa om rumpan.
Det är samma sak med kalorier.
Och nej – människan är inte en vedkamin.
Hon är en adaptiv, enzymstyrd, hormonsvängande biokemisk organism – med fler parametrar än ett Excel-ark klarar.
⸻
- Vad är en kalori – på riktigt?
En kalori (cal) definieras som den mängd energi som krävs för att höja temperaturen på 1 gram vatten med 1 °C.
En kilokalori (kcal) – det vi i dagligt tal menar med “kalorier” – motsvarar alltså uppvärmningen av 1 liter (1 kg) vatten från 14 till 15 °C.
Formel:
Q = m · c · ΔT
Där:
– Q = energi i joule eller kalorier
– m = massa (kg)
– c = vattnets värmekapacitet (ca 4,186 kJ/kg·°C)
– ΔT = temperaturförändring i grader Celsius
Detta är grunden till kaloribegreppet, utvecklat av Antoine Lavoisier på 1700-talet.
Men redan där började missförståndet.
För att mäta energi i mat, brände man den – bokstavligen – i en bombkalorimeter.
Problemet? Du är inte en bomb. Och ingen har stoppat dig i en kalorimeter än.
⸻
- Biotillgänglighet – varför kalorier har olika effekt
Två livsmedel med exakt samma kalorimängd kan ha radikalt olika effekter i kroppen, beroende på:
– Absorption: Fett kräver gallsyror och lipaser. MCT tas upp direkt – andra fettsyror behöver omvägar.
– Termogenes: Protein bränner mest (~25–30 % försvinner bara i nedbrytningen). Fett? Inte ens 3 %.
– Hormonell respons: Kolhydrater ökar insulin → lagrar fett. Protein → mättnad. Fett → stabilitet.
– Cellutnyttjande: Kolhydrater via glykolys. Fett via betaoxidation. Protein via deaminering + urea.
– Tarmfloran: Vissa fibrer blir SCFA → antiinflammatoriskt. Andra blir… gas.
Det här är inte brasa.
Det är biokemisk balett.
⸻
- Kroppen – en öppen, adaptiv systemmaskin
Du är inte en kamin.
Du är en biologisk stormarknad i realtid, där varje näringsämne har sin roll, sin timing och sin dominoeffekt.
– 100 kcal från glukos → blodsockerraket → insulinpåslag → fettinlagring
– 100 kcal från protein → mättnad → ökad termogenes → muskeluppbyggnad
– 100 kcal från fett → stabil energi → låg insulin → långsam, jämn oxidation
⸻
- Metabol förbränning – ATP, inte eld
Mat omvandlas inte till värme – den omvandlas till ATP.
Tre huvudvägar:
1. Glykolys (kolhydrater)
2. Betaoxidation (fettsyror)
3. Aminosyraomvandling (protein)
Energiutdelning:
– Glukos ≈ 36 ATP/mol
– Palmitinsyra ≈ 106 ATP/mol
– Leucin används för annat än energi – t.ex. muskelbygge
Det är skillnad på att elda en pappkartong och att ladda en elbil.
Och kroppen väljer väg beroende på hormonstatus, närvaro av insulin och tillgång på substrat.
⸻
- “Kalorier in = ut” – ett feltolkat fysikskämt
Visst, första termodynamikens lag gäller – energi kan inte försvinna.
Men det säger ingenting om vad kroppen gör med energin.
Du får inte ett sexpack för att du åt 500 kcal mindre.
Du får det för att din hormonmiljö, din tarmflora och ditt nervsystem gick från slumrande lagersystem till fettförbrännande Ferrari.
Exempel på kaloriförbränning som inte syns i Excel:
– NEAT (du vickar på foten)
– BMR (förhöjt av protein och ketos)
– TEF (thermic effect of food – där protein är kung)
– Adiponektin, ketoner, mTOR – de riktiga bokvedspluttarna i din hormonella brasa
⸻
- Vetenskapen har redan eld i baken
Nature Metabolism (2025):
Ultraprocessat → 2x insulin, 3x hunger jämfört med keto – trots samma kalorier.
Karolinska (2025):
Proteinfrukost → bättre leptin/ghrelin → spontant lägre intag hela dagen.
MDPI (2024):
Ketogen kost → högre basalmetabolism via UCP och mitokondrier.
JAMA (2023):
Lågkolhydratkost förbättrade vikt, HbA1c, triglycerider, HDL – oberoende av kalorier.
⸻
Slutsats: Ved är inte ved. Och kalorier är inte kalorier.
Att mäta mat med kaloriräknare är som att bedöma vedens värme med en linjal.
– Du kan elda med bokved och få bastu.
– Du kan elda med granris och få rök.
– Du kan elda med blöt asp och få mögel.
Och du kan äta 2000 kcal från socker och hamna i insulinchock.
Eller 2000 kcal från fett och protein – och gå ner i vikt, bygga muskler och få bättre blodfetter.
Samma mängd.
Olika resultat.
För att kroppen – till skillnad från en kalorimeter – har puls, känslor, bakterier, hormoner och viljestyrd fettlagring.
⸻
Så vi säger det igen – långsamt och med eld i blicken:
Det är inte mängden som räknas.
Det är vad, hur, när, med vad och varför.
Och om du fortfarande tror att en kalori är en kalori…
Då är det kanske dags att du får en ledarhund också.
⸻
Textoch bild av Patrik Olsson #Blindstyre #Smartadiabetiker
Textredigering och tack till Jessica seger
Www.smartadiabetiker.se
www.blindstyre.se
Referenser och källor:1. Nature Metabolism, 2025 – Caloric Quality & Metabolic Inflammation 2. Karolinska Institutet, 2025 – Macronutrient Influence on Appetite Hormones 3. MDPI Nutrition & Metabolism, -2024 – Thermogenesis and Keto-Adaptive Metabolism 4. JAMA Internal Medicine, 2023 – Low-Carb Diets and Metabolic Syndrome Outcomes 5. Harvard School of Public Health, 2022 – Calorie is not a Calorie 6. Cell Metabolism, Hall et al., 2019 – Ultra-Processed Diets Cause Overeating
