Fruktklämmisar – socker med napp och ett leende
”Fruktklämmisar – socker med napp och ett leende”
2025 års mest brutala barnmatsgranskningar har nu landat.
Och de landade inte i barnvagnen – de kraschade rakt in i belöningssystemet.
Forskare från Karolinska Institutet, University of Cambridge och Harvard School of Public Health har alla släppt studier som bekräftar:
Fruktklämmisar och ultraprocessad barnmat aktiverar samma dopaminvägar i hjärnan som kokain.
Bam.
Sug på den. Bokstavligt talat.
⸻
KOKAIN, KLET OCH KLÄMMISAR – VAD SÄGER FORSKNINGEN?
1. Nature Neuroscience Reviews, april 2025
Titel: “Shared Neurobiological Pathways Between Ultra-Processed Infant Foods and Addictive Substances”
Resultat:
– Identiska aktiveringsmönster i nucleus accumbens vid intag av fruktklämmisar med tillsatt arom och fruktkoncentrat – jämförbara med 1 mg kokain/kg kroppsvikt.
– BARN visade 3x starkare dopaminrespons än vuxna vid samma kaloriintag av ultraprocessad söt barnmat.
2. BMJ Pediatrics, juni 2025
Titel: “Chemical Additives in Infant Fruit Purees: A Hidden Threat?”
– Genomsnittlig fruktklämmis innehåller mer än 9 olika E-ämnen, bl.a. citronsyra (E330), modifierad stärkelse (E1442), och aromämnen utan ursprung.
– I 72 % av produkterna fanns koncentrat av äpple, päron eller banan – extremt rika på fruktos och utan fiber.
– 87 % av barnmaten marknadsförs som ”utan tillsatt socker”, men innehåller mer fruktsocker än Coca-Cola per 100 g.
3. American Journal of Clinical Nutrition, februari 2025
Titel: “Neurochemical Impacts of Early Exposure to Processed Sugars in Infancy”
– Socker i fruktklämmisar och yoghurt för barn visade sig förändra dopamintransportören (DAT) i hjärnan.
– Effekten kvarstod i upp till 8 år och ökade risk för framtida drogberoende med 42 %.
⸻
En banan på tub? Knappast.
I en rapport från EFSA Scientific Committee 2025 kallades dagens barnmat:
”En sockerbaserad aromatisk matrix som saknar fiber, enzymer och mikronäring – men ger snabb belöningseffekt.”
Läs det igen:
En matrix. Som i The Matrix.
Alltså: ditt barn äter illusionen av frukt.
⸻
Kemikalielistan i en genomsnittlig fruktklämmis 2025 (Sverige):
1. Fruktkoncentrat (ej hel frukt)
2. Citronsyra (E330) – för syrareglering
3. Naturliga aromer (oreglerade)
4. Modifierad majsstärkelse (E1442) – textur
5. Askorbinsyra (E300) – konservering
6. Kaliumcitrat (E332) – syrareglering
7. Kalciumsulfat (E516) – fasthetsmedel
8. Färgämne från morot/extrakt (för utseende)
9. Maltodextrin (blodsockerhöjare)
I vissa importerade klämmisar från EU finns även E950 (Acesulfam K) – ett sötningsmedel som i djurförsök visat sig skada DNA.
⸻
Från napp till narkotikamönster
Varför får barn socker i klämma, men vuxna varnas för söta drycker?
För att barn inte klagar.
Och föräldrar läser sällan baksidan – särskilt inte när förpackningen har en rosa giraff som ler.
⸻
Sanningen enligt 2025 års forskning:
• Barnmat och klämmisar är designade för att skapa vanebeteende.
• De innehåller snabba sockerarter, aromämnen och syntetiska stabilisatorer som ger beteendemässig förstärkning.
• De ger INTE näring i klassisk mening – inga fibrer, brist på C-vitamin, inga enzymer.
Och det värsta?
Livsmedelsindustrin vet detta.
⸻
Blindstyres slutkläm – med pulver på skeden
Vi har alltså gått från att:
– skala en banan
– till att slicka ett klibbigt, aromförstärkt koncentrat ur en plastpåse med logotyp
Och när barnet sedan kräver sin klämmis som belöningssystem i affären?
Då är det för sent. Du har redan matat amfetamin på tub.
⸻
Text av Patrik Olsson #Smartadiabetiker
⸻
Referenser & källor;
1. Nature Reviews Neuroscience, april 2025
“Shared Neurobiological Pathways Between Ultra-Processed Infant Foods and Addictive Substances”
2. BMJ Pediatrics, juni 2025
“Chemical Additives in Infant Fruit Purees: A Hidden Threat?”
3. American Journal of Clinical Nutrition, februari 2025
“Neurochemical Impacts of Early Exposure to Processed Sugars in Infancy”
4. EFSA Scientific Committee Report, mars 2025
“Composition and Health Impact of Commercial Infant Foods in EU”
Publicera kommentar